11 september
Vi träffades liksom på chans på nåt sätt ramla vi in I varann och tänk
att något jag alltid trott skulle vara så svårt va så lätt
Vi träffades liksom på chans, två katter I skydd ifrån regnet nånstans
och aldrig har kärlek drabbat mig så
och jag vet jag är hopplöst svår ibland
Men aldrig aldrig att jag tänker låta något ont hända dig
jag håller dig hårt tätt intill mig genom regn och blåst
och alltid alltid att jag kommer vaka över dig
genom mörkret jag leder dig
Jag finns i varje steg du tar så du behöver aldrig mer vara rädd
♥
Kommentarer
Trackback
